Nu börjar julprogrammen come together riktigt snyggt, både på Dance och på Streetjazz. Hela temat för alla koreografier är julklappar, och sen har varje grupp fått en egen sak som koreografin ska handla om. På Streetjazz har vi Iphone, och den koreografin är nog helt ok och den är rätt så rolig, men jag har jättesvårt att minnas allt, och det är en grej som jag bara inte får till -.-

Sen på Dance, så har vi leksakshästar som tema. Och DEN är helt sjukt kul att dansa, och sen om vi verkligen får till det, så kommer det att bli så nice!!! Ett lyft har vi med också, och en massa hopp, sprakar och coola rörelser. Blir så glad varje gång jag får dansa den, och den är verkligen helt amazing. Överlag så finns det bara inget bättre än Dance! Att välja medelnivån var nog inget misstag, fast jag känner mig lite lost ibland. Idag så kände jag dock att jag fick till nästan allt, och när jag satte den sista hoppserien vi gjorde var jag såååå glad! Tror jag lyste som en sol :P

Lämnade på en extra lektion sen, Dance nybörjare, och tyckte jag hängde med helt bra fast de höll på med sin julfestdans. Kunde ju en del från förr, eftersom jag gjort vissa delar på min egen timme. Även denna koreografi var helt AMAZING! Fattar inte hur Camilla gör de!! Blir definitvit att välja Dance till en ny termin :D

Jag har länkat till bloggen förr. Det var ett inlägg om hur vi definierar ordet cool, och att den definitionen kan vara lite snedvriden. Bloggen heter Prelude, och är ett onlinemagasin som nyligen har startats. Där bloggar 15 tjejer om allt från feminism och världens första kvinnliga författare till personer de själva beundrar och saker som förändrat deras liv; via filmer man bara MÅSTE se, böcker de blivit skrämda av och träningsspellistor. Allt blandat med recept, "en bild i timmen" och en massa annat som miljövänlighetstänk och filosofi runt rädslor.

Man kan inte lägga in det i ett fack, för man vet aldrig vad som ska komma. Konspirationsteorier, berättelser, reseguider eller ... ja, vad som helst. Man blir lika överraskad varje gång. Om det kommer något som typ "Obama är en alien" börjar man fundera varifrån det har kommit och om det kommer någonting lite mera "vanligt" som ett recept så blir man lika överraskad ändå, eftersom man kanske förväntat sig något helt annat. Det är allmänbildande, tankeväckande, roligt, användbart och sjukt annorlunda. ME LIKE!!!

P.S. Har lagt länken uppe i menyn, under "Bloggar" :)

En rätt så händelserik helg (lör-sön) med Katarina, Pem och Jesper. Tacokväll, kvällspromenad, filmmys, chipsätande, diskussioner och lite annat smått och gott. Kom i säng först halv 4, men ändå kände man sig inte död då man vaknade kl. 9 imorse. Kom oss ur sängarna någon gång 11 och resten av ensemblen kollade skräckfilm i brorsans rum, medan lilla jag som aldrig gilllat skräckfilmer hade lite annat för mig. Tacos till ett seent morgonmål och sedan for alla hem. Efter det har jag kollat film och sedan inte mer med det...


Dags för läxor tror jag. Skulle dock inte bli förvånad om jag fortfarande sitter här om en timme ;)

Kom upp till Gymnasiet för någon timme sedan, från Högstadiet, där jag hade bildkonst två första timmarna. Just som jag skulle gå, kom en sjua in och bad om ett grönt A3 papper. När jag tagit på mig jackan och var påväg, så var han klar och Helena var också hon påväg ner för trappan till lärarrummet. Den lilla killen började fråga henne vilken klass hon haft lektion med, och Helena svarade förstås gymnasietvåor. Hon hänvisade till mig, samtalet gick vidare och så frågade hon om han skulle börja gymnasiet. Svaret blev "Nä, e kostar ju he" på riktigt äkta dialekt. "Men det gör ju yrkesskola också", fick han till svar. Killen funderade lite, och sedan konstaterade han att han nog fortfarande skulle gå yrkes, för han visste redan vilken inriktning han skulle välja. El, konstaterade han stolt. Och sedan kastade han sig in i en diskussion om varför.

Jag blev så förbluffad. Han hade sin väg utstakad. Visst, han kan komma att ändra sig, men han har i alla fall en väg och om han ändrar sig så blir det bara en annan väg. Det är mer än jag har, och jag är fem år äldre. Typ. Jag valde gymnasiet, för att få mera tid att tänka. Eller, jag antar att jag skulle börjat här ändå, eftersom det antagligen skulle ha ingått i min studieplan, men jag har ingen vidare plan efter gymnasiet. Vet inte vad jag vill studera, vad jag vill jobba med, vad jag vill göra. Han har tur! Jag önskar jag hade varit han!!!

Måste nu passa på att säga grattis åt en viss Jenny Melin, som tydligen har "nailat" ett kemistipendium till att åka till Stockholm på Berzeliusdagarna 1-2 februari 2013. GiP visar alltså framfötterna, och eftersom jag är en av skolan facebook-redaktörer och nyheten just utannonserades där, så är var och varannan av mina facebook-händelser av denna stil just nu: ".... gillar Gymnasiet i Petalaxs status: Kemilärare Mona Enlund meddelar att... Jenny Melin från Gymnasiet i Petalax..." Så är det! GRATTIS IGEN!!!

Ikväll har jag varit på Know How-mässa i Botniahallen i Vasa. Det är en utbildnings- och rekryteringsmässa, dit en massa olika skolor och en del företag kommer för att visa upp sig och låt folk veta var de finns. Högstadiets nior åker dit varje år, jag for själv för två år sen, och i år tänkte jag att: Varför inte? Lite annorlunda än för två år sen. Då tänkte man inte lika mycket på vad man såg, man sprang mest runt och tog en massa broschyrer på måfå. Nu var man lite mer seriöst inriktad, och nästa år tänker jag verkligen åka igen, för då blir ju skolbyte mera aktuellt!

Träffade också en del folk, som typ min kusin och en gammal vän från förr. Och så gjorde jag en ny bekantskap i Milou, en superdupersöt kisse som var med från Optimaenheten Lannäslund. Jag smälte som en isbit. I love my cat, no offence Tiger men hon var sååååå söt. Och sååååå adopterbar. Tyvärr ställer päronen ner foten, så där slutade my fairytale men ändå. Söpö ♥

Bilder och lite mer kommer säkert inom kort (typ imorgon), och antagligen fler på mmalinns än här, men I'll let you know!!!

Jo... Efter en del annat smått och gott och en helt improviserad historia som jag och Lovis började fila på i kommentarsfältet på en status jag skrev, så ska jag NU försöka ta mig mot läxorna! Kom igen Malin, you can do it! :D

Dagen började sent. Hur sent tänker jag inte säga, för jag skäms nästan lite. Till mitt försvar har jag varit dödstrött ända sedan Kulturkarnevalen... Jag kom mig upp till slut, och mitt i allt bestämdes det att det skulle bli söndagsmat i Åminne. Pappa och lillebror hade just kommit hem från en futsal-turnering och mamma hade just vaknat från att ha sovit efter att hon vakat sin sista natt på jobbet. (Fattar fortfarande inte hur hon gör det) Men iväg bar det, maten var väl helt ok kan tilläggas.

NU borde jag börja göra läxor. Verkligen. Så jag ska försöka slita mig från datorn, och ta itu med matte, modersmål, engelska, samhällslära och finska. Wihoo!! ....

                                          

Förresten for jag till K igår på kvällen. Vi talade en hel massa om t.ex. kristenhet, livet, framtiden, samhället idag osv.; jag fick ventilera min glädje över Kulturkarnevalen; jag berättade om en ide jag fått och vi brainstormade lite; och tog en promenad. Dessutom gjorde vi våfflor, med vaniljvisp och jordgubbar och hon fortsatte på "Projekt: Få Malin att börja gilla te" :P Tack för en rolig kväll ♥ Får alltid ut något av våra samtal!

 

Cuteness! Vet inte varför jag gillar den här, men jag tycker att den är jättesöt!

IGÅR var jag med lite folk, och såg Twilight Breaking Dawn part 2. Wohooo!!! tänker vissa av er. Jaha? tänkte jag. Inga spoilers, men den var inte riktigt som jag förväntade mig. Alla fina stunder för mig i boken, stressades bort för att komma till "the point of no return" (som Berit, min modersmålslärare, gillar att kalla det). Slutet var sen faktiskt fint, och ett litet "aaw-moment", så det gillade jag.

Filmen kändes lite tillgjord emellanåt, men det kom jag över ändå. Mackenzie Foy (tror jag hon heter som spelar Reneesme?) var faktiskt jättebra för rollen, och jag gillade valet av henne. Men efter att jag gick ut från bion, kändes det inte som att jag just sett den sista filmen i "THE TWILIGHT SAGA". Ingen hype. Ingen känsla av lite ledsamhet över att den var slut. Bara Jaha?

Min rekommendation skulle ändå bli SE DEN, inte för att jag tyckte att detta var världens bästa film, men för att jag tror att detta är en film som man måste bilda en egen uppfattning om. Endera så älskar man den, eller så gillar man den inte alls...

BTW, så såg vi en trailer till "The Host" före filmen, och DEN bara måste jag se. Jag tyckte sååååå bra om boken, och jag hoppas att filmen kommer bli lika bra!!

Igår natt blev det lite sent. Satt och talade med P. till lite före 1 på natten. Okej så, kanske inte världens smartaste val, men det är som det är. Att jag sen inte fick sömn före halv 3 däremot, DET är inte okej! Mina tankar går på högvarv hela tiden. Tror jag borde skriva ut dem åt någon, så jag kan få feedback och lite nattro.

När jag sen vaknade imorse hade jag grus i ögonen. Jag sover alldeles för lite. Det poängterar min mamma och pappa hela tiden. Men aldrig att jag varit så trött i mitt liv. Hade psykologi-prov två första timmarna, men det gick trots allt helt ok bra. Nu har jag haft två lektioner och på första lektionen engelska skrev jag klart min uppsats, så jag har en "ledig" lektion nu. Den kommer ägnas åt läxor! Efter skolan åker jag på "jobbmöte" med Mia, och sen hem :)

http://laramore.blogg.se/2011/february/isblaa-ogon.html#comment

Jag är en person som älskar böcker. Långa böcker, med mycket uttömande info. Noveller däremot. Lite svårare för mig kanske. De är ju så korta! Så för att jag ska gilla en novell, ska den vara väldigt bra skriven. Den ska lämna mig med en wow-känsla. På en blogg jag hittade, Laramore, av Clara Johansson finna just en sån novell. Den heter "Isblåa ögon" och den ger mig den där wow-känslan jag letar efter. Länken finns här ovanför, så klicka in för allt i världen, och LÄS! It's worth it!!!

http://prelude.blogg.se/2012/november/varldens-coolaste-tonaringar.html

Det här är helt klockrent! Tror alla borde ta och fundera vad "cool" betyder för dem... Och vad man vill att det ska betyda. Vi konstaterade på Kulturkarnevalen att alla definierar ett ord olika, och Lovis sa just att det är ganska konstigt att vi överhuvudtaget förstår varandra, då ord kan betyda så olika saker för olika personer. Det är ju sant! Men att gå runt och definiera ord medan man talar skulle kanske heller inte vara optimalt...

Tror jag också har lite "Kulturkarnevalshangover" ^^ Tog mig i alla fall genom dagen, med innebandy istället för badminton, finska, matte och samhällslära. Usch, så trött jag var. Och då sen iväg på jobb. Känner mig som en urlakad trasa just nu. Och jag har en sån grym längtan tillbaka ♥

Har anyhow kastat upp 3 dikter från min helg. STOPP! är den jag läste upp på labbpresentationen, Betong är den första jag skrev på labbet och Away skrev jag i bussen på vägen hem. Men det har tagit ut sin rätt. Börjar fundera om jag tömt mitt ordförråd eller något. Jag har helt sjukt svårt att hitta ord när jag ska tala, och ibland tar jag fel ord och gör meningen obegriplig. Eller, så är det bara tröttheten som tar ut sin rätt... Let's just go with the later one ;)

Tänk att det redan är november. Om en månad och sex dagar fyller jag år. Och sen jullov strax efter. Borde väl börja se ljuset i tunneln, men jag är så upp över öronen belamrad med diverse "MÅSTE GÖRAS" att jag inte hittar ens en nyansskiftning. Nåja, det kommer!

Basen dunkar i mitt huvud

Vägen rusar förbi

Jag färdas bort från allt

Dörrar stängs

Tvingar mig iväg

Fast allting är så kallt

Mitt huvud säger nej

Men bruset

Hindrar det från att höras

Jag kämpar, stretar mot

Backar, tar pånytt

Men ingen vill störas

Grenar täcker himlen

Äter upp min luft

Kan inte andas

Jag tar mig fram i blindo

Med ögon fulla av tårar

Och vägen, av dem randas

Kryper hop till en boll

Inåt i mig själv

Vänder taggar ut

Gråter, skriker, andas

Smärtar och ryter

Varför skulle det tvunget ta slut?

-----

Skriven 11.11.2012

Påväg hem från

Kulturkarnevalen ♥

Betong

Vet du, jag hörde

Det ordet

En gång

Det lät hårt

Kallt

Och gav en genklang
I min inre sång

Så är då också jag

Hård, och kall

Eller är jag bara jag

Invecklad och väldigt lång

-----

Skriven på KK 2012

Den första uppgiften vi fick

av Melinda under

Estradpoesilabbet

♥

STOPP!

Oj, nej

Vad gör jag nu?

Jamen, alltså... Hej!

Jag mår bra, hur mår du?

Nåmen, hej vänta

Ta och stanna ett tag

Nä-ä, varför skulle jag skämta

Jag svär, på mitt jag

Var kommer du från?

Vart ska du? När, hur?

Du svarar, inga hån

Nu är jag klar, din tur

Så många frågor

Så få svar

En känsla av lågor

Som bränner mig bar

Hur ska jag svara?

Kommer de att förstå?

Vet knappt vem jag vill vara

När hånen, räcker till två

En fejk som är rätt

Eller, en person som är jag

Så jag gör allting slätt

Opersonligt, väldigt vag

I mitt huvud är jag en

Min kropp kommer andra

Kan man tvätta sig ren

Så folk ska sluta klandra

STOPP!

Alltså, förlåt

Skit i mig

Lyssna inte på nåt

Det är ju enkelt för dig

Se inte mig, nu

Bara titta bort

Ignorera allt du

Jag har mycket att säga

Inget viktigt i sig

Min gräns är nådd

Vill inte försöka mer

Nu går jag

Hej

-----

Skriven och uppförd på

Kulturkarnevalen 2012

Det blev nog ändå lite tomt här. Jag kan inget göra åt det nu, och orsaken är att jag hade så sjukt roligt att det inte är sant. Melinda, som vår labbledare hette, är en helt sjukt amazing person och alla mina "medlabbare" (alltså Elsa, Edit, Nelli, Akseli och Lovis) var väldigt sköna typer, så vi hade extremt kul ihop. Ja, alltså verkligen EXTREMT kul!!!!



Och kvällarna spenderades med en massa folk, både gammalt och nytt. Att räkna upp namnen skulle ta forever, så det låter jag bli. Sanning och konka, pianospel, diskussioner, sång, dans, luftmadrasser, ohållna tysttider, argument, kramar, gitarrspel, trolleritrick, springande och en massa annat har mina kvällar bestått av, medan dagarna har fokuserats på labbet. Som var väldigt krävande, men när vi gick över tiden så tänkte man inte ens på att poängtera det. Det var lite tungt psykiskt, men så otroligt givande!

Att åka hem från den här karnevalen var ännu värre än förra året. Jag skulle kunnat loopa tiden, för att börja om från torsdag igen. Men det gick ju inte tyvärr. Så jag släppte en tår istället. Detta är ett minne jag kommer att bära med mig för evigt. Människorna, stämningen, glädjen och skratten. Bara minnen nu, men minnesvärda minnen ♥

TACK TILL: först och främst Gusse, som kom på hela grejen med Kulturkarnevalen; sen alla producenter, bidragsgivare, staffisar och andra människor som gör detta möjligt; alla deltagare som gjorde detta till en sån fest, särskilt Elsa, Edit, Nelli, Akseli och Lovis, som var de bästa "medlabbare" man kunde fått...

OCH särskilt tack till Melinda "DiZi" Lönnberg, som lärde mig sååååå mycket om skrivande, framförande, kroppsspråk och mig själv att jag blir svimfärdig. Hon är amazing, både som person och som lärare, och hon gör allt med glimten i ögat. Hon är en sån person som jag är så glad över att jag fått möta i mitt liv! TACK! ♥

Vacker ♥

Efter ett true hallelujah-moment, när jag fick veta att vi kommer ha labbet i ett bibliotek med Wi-Fi, så poppade bloggen upp i min skalle. Vi ska just börja, och jag är jättetaggad!!! Ledaren verkar jättebra, och helt rolig, och vi är en ganska liten grupp (verkar inte som att det var så populärt), men det är helt okej. Nu börjar vi. Updates later!

Hej! Katarina här, reporting to you from the couch at home. Har varit lite sjuk så kom hem från Nykarleby redan igår, men idag känner jag mig redan mycket bättre! Åt för första gången "ordentlig" mat nu sen onsdagens lunch. And WOW it tasted delicious! Hehehe...

Just nu ska Malin börja sitt labb på kulturkarnevalen, om tidtabellen på kk's hemsida är rätt förstås. Hoppas att hon har det kul! Ångrar själv lite nu att jag inte anmälde mig, för det skulle faktiskt varit kul att vara i Karis just nu... men som man bäddar får man ligga... woah... själv ska jag kolla på American horror story nu.

Ha en bra dag!

Just nu sitter jag på bussen påväg till Karis, för att åka på Kulturkarnevalen. Med en stor resväska, full av liggunderlag, sovsäck, kudde, kläder och allt annat nödvändigt + en bra bok, lite läxor, en film och musik till bussresan känner jag mig ganska välutrustad. Estradpoesi kommer bli kul :)

Till Karis kommer vi anlända någon gång mellan 6 och 8. Jag har ingen aning om det finns internet där, men jag har gjort några tidsinställda inlägg, och kanske fixat en gästbloggare. Dessutom har jag telefonen, så det kan komma upp något inlägg därifrån i värsta fall. Annars kan ni ju följa mig på twitter eller instagram :)

Igår hade jag en helt vanlig skoldag. Det var svenska dagen, och ABI firade 100 dagar kvar tills ABI-dagen. Efter skolan stannade jag i högis och dansade lite, före jag fick skjuss till stan. Tisdag är ju dansdag :) Vi hade börjat på julfest-programmet, men jag kände mig lite efter, för allt gick så snabbt kändes det som. Dessutom var jag "limin*" efter i måndags, och dansskola gjorde det bara värre.

Så imorse var det ännu värre att komma sig ur sängen.... Still, I made it :P Idag är bildkonst sista timmen det jag ser fram emot, occh sen ska jag antagligen hem för att packa. Imorgon åker jag ju till Karis på Kulturkarnevalen :) Kommer bli så kuuuuul, och jag är glad att jag inte ska på dans, för jag tror inte jag skulle orka med det. Estradpoesi it is (a)



limin = finlandssvenskt ord för när man är stel och har värk i musklerna efter att man t.ex. varit på gym

Min största rädsla

Är att börja se henne

I samma ljus

Som jag ser dem

 

Om det hände

Skulle mina murar rämna

Min värld falla i bitar

Och mitt jag gå under

 

-----

Skriven 29.9.2012

På klubbledarkursen i Tammerfors

Min dag har varit smått kaotisk, men nu när jag ser tillbaka på den, så började den i alla fall bra. För vi började med gymnastik idag, och vi hade dans♥ Kommer antagligen vara lite ledsen senare, eftersom vi nu haft det och inte har det igen, men det gör inget. För det var så fantastiskt, megasuperduper skoj att få dansa för Maria igen.

Jag är en sån person, så om jag hittar något jag tycker är bra (kan vara vad som helst, typ en jacka) så kan jag oftast inte hitta något som jag tycker är bättre. Jag blir kär i det första, och då går det inte att hitta något annat. Oftast. Och Maria är den första person jag dansade för. Det spelar ingen roll att jag kanske vuxit ur den svårighetsgrad hon håller det på lite, för det känns tryggt att kunna komma tillbaka till det där lite enkla och vana, och bara få dansa något lite enklare. Bara för att dansa. Jag lär mig ändå alltid något, och det gör mig säkrare och bättre som dansare. Dessutom brukar jag försöka sätta lite "jag" i det, för att få lite utmaning. Dans med Maria är något jag håller högt!

Resten av dagen flöt på. Jag visade dansen jag har i Ö-M för Maria, och fick en del pointers. Jag hade en ganska skön finskalektion. Nikke var tillbaka på matte, vilket hördes och kändes. Hördes i form av att vi skrattade så mycket, och kändes i form av att mina magmuskler fick sig ett workout pass av allt skrattande ;) Sen hade jag två timmar samhällslära. Kurs 4. Med treorna. Vilket kändes lite konstigt. Vår skola är ju ganska årskursbunden ändå. Men det ska nog bli bra :) En del drama med mina tjejer i Ö-M, för det hade blivit något missförstånd, men det reder nog upp sig. Och sen har jag sovit och städat. Dags att börja tänka på sängen...

I'm normal, but yet not

Not abnormal, so then what?

Am I crazy, or just plain me

How do I know, if it's reality?

-----

Is there something, in my mind

Playing games, for me to find

Am I really, just insane

Or is there something, with my brain?

Can it be, there's something wrong

Have I been holding, on to long?

'Cause when I look, there's someone here

But they keep saying, that no one's there...

How do you know, what's right and not

When you never even, get a shot

To find yourself, in all of this

'Cause all just wait, for you to miss

They all wanna help, but don't know how

Recovery should happen, not then - now

I see myself, twisting-bending - turning

For all their needs, for all the yearning

I need a moment, a time of peace

So I get out, of this stormy breeze

I need to breathe, to sleep, to rest

To get this sorrow, off my chest

 

-----

Skriven före jag for på pjäsen

andra gången (med skolan)

11.10.2012

Idag har jag varit så slö det bara går. Vaknade rätt tidigt men sen låg jag i sängen till typ 3 och läste en bok. Den var ganska bra. Inte det bästa jag läst, men tillräckligt bra för att jag skulle sträckläsa ut den i alla fall :P Den hette Tystnad, Tagning av Michelle Magorian och handlade om en pojke som levde på slutet av 40-talet, under efterkrigstiden i England.

Han lever på den tiden då man skydde familjer med oäktingar eller desertörer som pesten, och inte hade det minsta oförståelse för diskriminering av sådana familjer. Hans far har dött som en hjälte under kriget och det påverkar honom i hans dagliga liv. I det lilla samhället han bor sprider sig varje liten "skandal" som en löpeld. Han får låna en kamera som han börjar fotografera med till ett skolprojekt. Via det får han lära känna människor som han aldrig trott och så får han nya vänner. Men han börjar också hitta sprickor i fasaden som han byggt upp, och hittar information om vissa av sina närstående som förändrar hela hans världsbild.

Hans historia är ganska bra berättad, och jag kom på mig själv med att gilla många av karaktärerna, men jag skulle dirigera den till lite yngre kanske. Eller jag vet inte. Ålderskategorier är ju så överdrivna idag. Man ska läsa vad man tycker är intressant och bra, inte gå efter åldersmarkeringar! Jag tyckte att det var en väldigt korrekt beskrivning av hur det kunde se ut då. Den visade bra upp hur det var på den tiden med människors trångsynthet, ideal och fasor. Den var också rätt spännande och rolig på sina ställen. Ingen dålig bok, men ingen omedelbar favorit heller.

Den här hade min kusin Linda på VHS-kassett (det var en tid sen alltså), och jag älskade att kolla på den. Tror inte jag kan ha varit så riktigt gammal, för när jag nu ser på introt och hon säger att hon är He-Mans tvillingsyster, så kan jag inte minnas att jag skulle ha vetat om det när jag såg på den. Det förklaras antagligen av att introt inte var textat och att jag inte kunde engelska på den tiden :P

Vet inte hur många avsnitt som fanns på kassetten. Kanske var det bara ett? Jag älskade det i vilket fall, och lite ledsen blev jag ju nog när min kusin sa att den blivit bortkastad för inte så länge sedan. Jag tror jag bara lånade den en gång, men jag sklle helst ha velat behålla den, och ett tag skulle jag ha kunnat se den varje gång vi hälsade på hos min kusin. Barndomsminnen! ;)

Jag tänder ett ljus redan ikväll. För alla mina älskade medmänniskor, som lyser upp min vardag och finns där för mig. Och för farmor, farfar, mormor och morfar. Jag kände er inte, men ni finns i mitt hjärta!

Sänd en tanke till alla ni älskar, både de som ännu vandrar på jorden och de som inte gör det! All helgona är imorgon, och ta då tillfället i akt att tända ett ljus för de som dött. Och tänk också på era egna liv. Försök leva det så att det kommer andra efter er, som tycker att ni är värda att tända ljus för. Det är då ni har levt ett gott liv!

Igår och idag såg vi hela första och halva andra delen av Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar, som baserar sig på de tre böcker han skrivit med samma namn. Idag efter att jag kom hem såg jag färdigt trilogin och jag har bara en sak att säga.

Om ni ska se en enda film/serie i ert liv, så ska ni se den här serien. Jag grät till Hachiko, älskade Titanic och har sett en massa andra filmer som jag tyckt väldigt mycket om. Men inget slår den här serien. Den berörde mig på ett annat plan än allt annat jag sett. Jag tror en del av mitt jag har förändrats. En rätt viktig del. Jag kan inte beskriva det, men jag VET att jag inte kan vara samma person efter det här. Den är så fantastiskt bra, att jag inte bara kan säga att ni måste se den. Det är en nödvändighet att se den!!

Fulla poäng och många + därtill! DENNA ÄR VERKLIGEN SEVÄRD!!!!

 

Ett ev mina favoritcitat. Det kommer från Twilight-filmen Eclipse, och första gången jag hörde det så fick jag rysningar. Det får jag fortfarande. Jag kan inte sätta fingret på vad det är. Det är.... Nä, det försvann. Eller jo, det är... Näpp, gone.

Jag har faktiskt ingen som helst aning, men för mig betyder det en hel del. Att våga göra misstag, våga göra något som inte är vettigt, våga göra fel och att våga vara sig själv. Och att inte dömma någon annan för att de gör fel. Kanske de gör mera rätt än en själv, eller mera fel. Ingen skillnad, för det är på deras villkor och det är deras liv. Så minns att ingen kan leva ditt liv och veta vad du ska göra eller vara, det kan bara du själv!

Åh, så skönt. Jag har inte bara helg, jag har en läxfri helg, för vi börjar ny period nästa vecka. Känslan av att slippa ha ångest över läxor, prov och presentationer är så BÄST!!!! Finskaprovet gick som det gick, och på franska var vi lärarlösa, eftersom Inga-Lill fått lektionerna ihopmixade. Men vi var duktiga små elever och gjorde vad vi skulle göra ändå (kan ha något att göra med att vi skulle se film och det tackar man ju aldrig nej till). Nu ska jag bara njuta av att göra ingenting :)

 

Imorgon är det fredag, sista dagen i perioden och början på en ny månad. Jag har levt i en bubbla hela dagen, av glädje över att allt förutom det attans finskaprovet nu är avklarat (eller jag har en engelskapresentation som jag inte hann framföra idag, men den tar jag 0 stress över). Och nästa period kommer säkert också bli jobbig, men jag får ha gymnastik, bildkonst, modersmål, engelska och samhällslära.

(Ann-Charlotte, som är min lärare i samhällslära, är den lärare som jag tycker mest om att lyssna på, för jag tycker hon förklarar så bra, och hon tar upp små saker som är "överkurs" eller som hon bara tycker kan vara intresanta för oss att veta, vilket gör att mina kompendier alltid har små notes som hon sagt utöver materialet. Det leder till att jag lyssnar intensivt. Hon har också historia (som är en stor favorit) där hon verkligen kommer till sin rätt, och då sitter jag verkligen som gjuten och lyssnar alltid aktivt.)

Ignorerar faktumet att jag har matte (som tur är Nikke tillbaka, så det kommer säkert gå) och måste stå ut med ännu en kurs finska. På tal om finska borde jag fortsätta läsa på provet. Good luck to myself! Finska gör ju ALLT annat så mycket mera intressant...

Reaching up to the sky

So very, very high

Spreading out in the air

Standing silent in despair

 

Growing roots down the ground

Flinching at every little sound

Being there wherther sun or rain

An inevitable part of a chain

 

Seeing day go in night

Having no curage left to fight

Feeling cold most the time

When did existing become a crime?

-----

Skriven sommaren 2012